Psykiskt våld

Det finns många relationer med psykiskt våld, utan att det förekommer fysiskt våld. Däremot finns det alltid psykiskt våld i relationer där det förekommer fysiskt våld.

Psykiskt våld syns inte, men det känns.

Psykiskt våld handlar om att direkt eller indirekt hota eller skrämma en annan person. Det kan innebära verbala kränkningar, isolering, manipulation och emotionell utpressning. Emotionell utpressning kan till exempel bestå av hot om att ta sitt liv om relationen avslutas, hot om att avslöja privata hemligheter eller hot om att ta barnen ifrån den andra personen. Psykiskt våld kan också visa sig genom att någon blir ignorerad, nedvärderad eller förödmjukad.

Inom psykiskt våld är det vanligt att den som utövar våld försöker kontrollera den andra. Det kan handla om att styra vilka personer den andra får träffa, gå igenom telefon eller tillhörigheter, bestämma hur personen ska klä sig eller bete sig och på så sätt begränsa livsutrymmet. Det kan även förekomma stark svartsjuka, där den utsatta ständigt misstänkliggörs och anklagas för otrohet.

Ett vanligt inslag är att den som utövar våld växlar mellan kyla och värme. Personen kan ena stunden vara omtänksam och omhändertagande, för att i nästa stund vara elak, nedvärderande eller kränkande. Denna växling skapar ofta förvirring och osäkerhet hos den som utsätts. Sådana mönster kan göra det svårt att lämna relationen.

Fysiskt våld

Fysiskt våld är varje form av fysisk handling som skadar, hotar eller kontrollerar en annan person. Det omfattar inte bara våld som ger synliga skador eller kräver sjukvård, utan även handlingar som syftar till att skrämma, hota eller utöva makt över någon. Exempel på detta kan vara knuffar, fasthållning som hindrar rörelse, att låsa in någon i ett rum eller att vägra tillträde till ett hem. Det kan även inkludera hårdragning, bitning, örfilar, stryptag eller skakningar.

Fysiskt våld är ofta inte slumpartat eller kaotiskt, utan kan vara planerat och riktat för att uppnå kontroll. Våldet kan riktas mot delar av kroppen där synliga skador inte uppstår, eller mot särskilt sårbara och kränkande områden, såsom könsorgan.

Syftet är att nedvärdera, skrämma eller bryta ner den utsatta personen, vilket gör att våldet har både fysisk och psykisk påverkan.

Sexuellt våld

Sexuellt våld omfattar inte bara våldtäkt, utan kan också innebära att någon tvingar en annan person att titta på pornografi, onanera eller delta i sexuella handlingar mot sin vilja. Det kan även handla om att någon vill ha sex efter att ha använt våld mot den andra personen, vilket skapar ytterligare rädsla för att säga nej. Sexuellt våld kan också inkludera oönskade beröringar eller påtvingade sexuella handlingar som orsakar smärta eller känns obehagliga och onaturliga.

I Sverige regleras detta av samtyckeslagen, som tydligt anger vad som räknas som våldtäkt. Sex ska alltid bygga på frivillighet, och om det inte gör det är det olagligt.

Det är våldtäkt om någon har sex med en person som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd och inte kan säga nej, till exempel på grund av berusning, drogpåverkan, sjukdom eller funktionsnedsättning.
Det är våldtäkt även om personen först var villig men sedan ångrade sig.
Tidigare frivilligt samtycke ändrar inte situationen – varje handling måste vara frivillig.
Motstånd eller högljudda protester krävs inte för att det ska vara våldtäkt.
Våldtäkt behöver inte vara vaginal; det kan även vara anal, oral eller att fingrar eller föremål förs in i slidan eller analöppningen.

Den vanligaste reaktionen vid en våldtäkt kallas ibland ”frozen fright” eller fryst rädsla. Det innebär att den utsatta blir paralyserad och därför inte kan skrika, sparka, slå eller ta sig därifrån. Om en person upplever detta vid ett övergrepp är det inte dennes fel – det är en kroppslig reaktion som sker automatiskt.

Oavsett omständigheter ligger ansvaret alltid hos den som begår våldet. Förövaren är ofta medveten om att handlingen är fel, även om den försöker få det att verka som att den utsatta inte farit illa. I många fall är våldet planerat, och ett nej hindrar inte handlingen.

Det är viktigt att komma ihåg att ansvaret aldrig ligger hos den som utsätts. Sexuellt våld handlar aldrig om stark sexlust – det handlar alltid om att utöva makt, kontroll och dominans över en annan person.

Strypvåld och sex

På Karlstads Tjejjour möter vi allt fler tjejer som berättar att de har blivit utsatta för strypning i samband med sex. Det är en utveckling som oroar oss.

Strypning innebär alltid en risk för allvarliga skador. Det finns inget säkert sätt att strypa någon på. Även om personen överlever kan syrebrist orsaka skador på hjärnan, blodkärlen och andra viktiga funktioner i kroppen. Skador kan uppstå även om personen inte svimmar eller får synliga märken.

Strypvåld är också en välkänd riskfaktor i våld i nära relationer. Varje år dödas kvinnor av män som de har eller har haft en relation med, och strypning är en av de vanligaste metoderna vid dödligt partnervåld.

I vissa sammanhang beskrivs strypning under sex som "choking" eller "breath play". Samtidigt visar forskning att många unga kvinnor utsätts för strypning i sexuella situationer och att förekomsten har ökat under senare år. Vi ser med oro på att handlingar som innebär våld och risk för skada ibland framställs som normala eller förväntade inslag i sex.

Ingen ska känna sig pressad att göra något sexuellt som känns obehagligt, skrämmande eller osäkert. Att vara tillsammans med någon innebär aldrig att man måste ställa upp på sådant man inte vill.

Sex ska bygga på samtycke, respekt och ömsesidighet. Det ska vara något som alla inblandade vill delta i och känner sig trygga med.

Om du har varit med om något som känns jobbigt, eller om du har frågor kring sex, samtycke eller relationer, är du alltid välkommen att kontakta Karlstads Tjejjour.

Materiellt våld

Det materiella våldet innefattar våld som riktas mot föremål, till exempel att kasta saker, förstöra eller slå sönder saker. Ofta handlar det om föremål som har stor betydelse för den person som utsätts. Det kan också handla om att slå i dörrar eller väggar, eller att slå sönder saker på ett sätt som upplevs som skrämmande eller kränkande.

Materiellt våld kan också vara att en person medvetet lämnar frysen öppen så att maten förstörs och den utsatta personen måste köpa ny, eller lägger sig smutsig i soffan och på så sätt förstör den.

Det kan även handla om att förstöra eller bestämma över saker som personen behöver i sin vardag så som mobiltelefon, dator eller bil.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld innebär att en person helt eller delvis kontrollerar en annan persons ekonomi eller den gemensamma ekonomin i en relation. Genom denna kontroll kan den utsatta personen bli ekonomiskt beroende av den andra och därmed förlora sin självständighet och möjlighet att fatta egna ekonomiska beslut.

Ekonomiskt våld kan till exempel innebära att en person inte tillåts ha egna pengar eller begränsas i hur pengar får användas. Det kan också handla om att någon tvingas ta lån eller stå som betalningsansvarig för skulder som egentligen tillhör den andra personen. I vissa fall kan den utsatta pressas att skriva under avtal eller stå på abonnemang som i praktiken används av den andra personen.

Ekonomiskt våld kan även innebära att någon tar kontroll över en annan persons ekonomi genom att använda dennes BankID, bankdosa eller andra bankuppgifter, ibland utan personens vetskap eller samtycke. På så sätt kan den ekonomiska kontrollen bli omfattande och svår att upptäcka. Personen kan också hindra någon från att få en egen inkomst genom att sabotera, försvåra eller stoppa möjligheten att gå i skolan, arbeta eller ha någon annan sysselsättning.

Digitalt våld

När någon kontrollerar, övervakar eller trakasserar en person med hjälp av mobilen eller sociala medier räknas det som digitalt våld. Personen kan läsa mejl eller sms i smyg eller kräva att få tillgång till dem. Personen kan också kräva att få lösenord för att kunna komma in i mobilen eller på sociala medier.

Det kan även handla om att ladda ner en app på mobilen eller koppla ihop telefoner för att kunna se var personen befinner sig. Den utsatta personen kan också hindras från att själv bestämma vilka hen ska ha som vänner på sina sociala medier och kan bli ifrågasatt för sina kontakter där.

Digitalt våld kan fortsätta även efter att en relation har tagit slut. Det kan då användas som ett sätt att fortfarande nå personen och fortsätta kontrollera eller trakassera genom hot eller andra kränkningar.

Försummelse

Försummelse är en form av våld som handlar om att någon inte får det stöd, den omsorg eller den hjälp som personen behöver, trots att någon annan har ansvar för att ge det.

Till skillnad från många andra former av våld handlar försummelse ofta om sådant som inte görs. Det kan handla om att inte ge omsorg, stöd, trygghet eller hjälp när någon är beroende av det.

Försummelse kan drabba människor i olika åldrar och livssituationer. Exempelvis kan det handla om:

Barn (upp till 18 år) som inte får den trygghet, omsorg, kärlek eller tillsyn som de behöver.
Äldre personer som inte får hjälp med mediciner, mat, hygien eller andra grundläggande behov.
Personer med funktionsnedsättning som inte får de hjälpmedel, det stöd eller den omsorg som de behöver för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv.

Försummelse kan få allvarliga konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att inte få sina grundläggande behov tillgodosedda kan skapa otrygghet, stress och lidande.

Alla har rätt att få sina grundläggande behov tillgodosedda och att bli behandlade med omsorg, respekt och värdighet.

Latent våld

Latent våld går inte att ta på, inte att se och inte att höra – men det känns. Det kan lämna spår under lång tid, både fysiskt och psykiskt, i hela eller delar av kroppen. Våldsutsatta kvinnor och barn lär sig tidigt att läsa av förövarens minsta signaler. Redan när nyckeln sätts i låset eller fotsteg hörs i trappuppgången kan de avgöra vilket humör förövaren är på.

Latent våld handlar om den ständiga rädsla och spänning som kan finnas i ett hem, även när inget direkt våld pågår. Många beskriver det som “att gå på äggskal”. Tystnaden kan vara laddad eftersom den utsatta vet vad som kan hända om situationen förändras. Rädslan finns kvar även när allt verkar lugnt, eftersom stämningen snabbt kan svänga.

Den utsatta kan därför börja anpassa sitt beteende – klädsel, tonläge eller tider – allt för att undvika konflikter. Tidigare våldshändelser finns kvar i minnet och påverkar vardagliga beslut. Oro kan uppstå när förövaren ändrar humör, höjer rösten eller rör sig på ett hotfullt sätt. Även blickar, kroppsspråk eller tyst manipulation kan skapa rädsla och få den utsatta att backa.

Även barnen i hemmet märker att något är fel, trots att inget sägs eller händer öppet – våldet “ligger i luften”. Förövaren behöver därför inte alltid uttrycka hot – den utsatta vet ändå vad som gäller och är i ständig beredskap.

Latent våld lämnar ofta spår i form av huvudvärk, insomnia, muskelvärk eller psykisk ohälsa. Det påverkar alla som lever i våldet, från det ofödda barnet i magen till pensionären.

Eftervåld

Många tror att våldet tar slut när relationen gör det. Tyvärr är det inte alltid så.

Eftervåld är det våld och de kränkningar som kan fortsätta efter att en relation har tagit slut. För många kan eftervåldet vara minst lika påfrestande som våldet under relationen, och ibland kan det till och med eskalera när den våldsamma personen förlorar kontrollen över sin tidigare partner.

Eftervåld kan ta många olika uttryck. Det kan handla om att bli förföljd, övervakad eller trakasserad, att få hotfulla meddelanden eller att den tidigare partnern sprider rykten och lögner. Det kan också handla om att nakenbilder fortsätter spridas, att kränkande inlägg publiceras på sociala medier eller att den tidigare partnern försöker påverka relationer till vänner, familj, skola eller arbete.

För unga personer kan eftervåld vara särskilt svårt eftersom den som utsätter ofta finns kvar i vardagen. Man kanske går i samma skola, har gemensamma vänner eller rör sig i samma sammanhang. Det kan göra det svårt att känna sig trygg och fri från den person som utsatt en för våld.

Ingen ska behöva utsättas för hot, kontroll eller kränkningar innan/under/efter ett uppbrott. Du är inte ensam!

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att kontrollera, hota eller skada en familjemedlem för att upprätthålla familjens eller släktens “heder” och anseende. Våldet är ofta kollektivt, vilket betyder att flera personer inom familjen eller släkten deltar eller stödjer det.

Det kan handla om kontroll över sexualitet, val av partner eller livsval, och kan inkludera handlingar som könsstympning, barn- och tvångsäktenskap eller bortförande av barn och unga. Normerna inom familjen eller släkten legitimerar ofta våldet, och nästan alla kan vara involverade på olika sätt.

Syftet är att tvinga individen till lydnad och att skydda eller återställa familjens rykte, ibland med allvarliga konsekvenser för den som utsätts.