Mens

Mens

Det finns mycket att säga om mens och kanske har alla livmoderbärare en egen och unik relation till sin menstruation. För vissa påverkar mensen hela vardagen, för andra är den knappt märkbar! Här kan du läsa mer om mens, mensskydd och pms! 

 

Efter att du kommit in i puberteten får du mens ungefär en gång i månaden. Mensen rinner ut från slidöppningen och trots att det ibland känns som att det är mängder av blod som rinner ut, så är det oftast ungefär en deciliter. Hur mycket och hur länge det blöder varierar dock från individ till individ.  De allra flesta får mens mellan åldrarna 12 – 14 år men det är också vanligt att mensen kommer när en är mellan 9 – 16 år. 

Hur funkar mens?

Det här med hur mens faktiskt fungerar kan kännas svårt och krångligt! Så pass svårt att en inte riktigt orkar bry sig om att förstå det. Men vi tror att ju mer vi vet om vår kropp, desto mer kan vi förstå, respektera och gilla den! Så här kommer en liten förklaring över mysteriet med mens: 

 

Personer födda i kvinnligt kodade kroppar föds med mängder av äggceller! Från att du kommit in i puberteten tills att du är i klimakteriet så utvecklas varje månad en äggcell till ett ägg. Äggen bildas i äggstockarna och utvecklas i ungefär två veckors tid. Samtidigt som äggen bildas gör sig livmodern redo att ta emot ett befruktat ägg genom att slemhinnan i livmodern växer och blir blodfylld. När ägget är färdigutvecklat släpper det från äggstocken och fångas upp av äggledaren. Sakta, sakta färdas ägget mot slidöppningen via livmodern och om de inte träffar på spermier och blir befruktade längst med vägen så kommer ägget och slemhinnan som bildats i livmodern ut som en blödning som vi kallar mens! 

 

Mensens utseende och mängd

Många har en bild av att mensens ska vara klarröd och rinnig. Så behöver det inte vara alla gånger. Om mensen är lite svart eller brun i färgen och ganska seg i konsistensen kan det bero på att du är i början eller slutet av mensen och att blodet torkat lite på vägen ner till slidöppningen. Ibland kan det också lite rosafärgat blod i trosan och det kan bero på att blodet blandats med sekret och flytningar. 

 

Kommer du ihåg att livmodern bildar en slemhinna under menscykeln? Den slemhinnan kan ibland komma ut från kroppen som en liten mensfärgad klump. Klumpar i mens är alltså vanligt förekommande! 

 

Mensen brukar vara som rikligast under dag 2 – 4, då kan de blöda en del och många känner av mensvärk och smärtor i nedre delen av magen och i ryggen. 

 

Vissa preventivmedel kan påverka din mens, vissa kan ge mer riklig mens och värre menssmärtor, medan andra medel kan göra så att mensen nästan avtar helt. 

 

Vill du veta mer om vilka preventivmedel som finns och vilka som passar just dig så tipsar vi om att kontakta en ungdomsmottagning nära dig. 

 

Psst! Du vet väl om att vi i Karlstads Tjejjour kan följa med till ungdomsmottagningen om du önskar stöd och stöttning? 

 

Skriv till oss så berättar vi mer: karlstads_tjejjour@hotmail.com  

 

Mensskydd

Det finns många olika typer av mensskydd! Alltså sådant som ska hjälpa till att fånga upp blödningen och skydda kläderna från envisa blodfläckar. Du och ingen annan bestämmer vilken typ av skydd som passar dig bäst och det finns absolut inga måsten när det kommer till mens och mensskydd! 

 

Binda och trosskydd

De allra flesta trosskydd och bindor kan enkelt fästas på underbyxor med hjälp av sin självhäftande baksida. Mensskyddet suger upp blödningen när den kommit utanför kroppen och skyddar därmed kläderna från blodfläckar. Skillnaden mellan bindor och trosskydd är att bindor är lite tjockare än trosskydd. Bindor kan därför suga upp en större mängd blod än vad trosskydden kan. Det finns även tygbindor, som du tvättar mellan användningarna istället för att slänga dem i papperskorgen som med engångsbindor/trosskydd. 

 

Bindor finns i olika längder och tjocklekar. Vilken storlek du ska ha på binda beror på hur mycket du blöder och såklart vad du känner dig bekväm med! Många varierar storlek på binda under mensen, från en tjockare när blödningen är som kraftigare, till en lite tunnare när blödningen börjar avta lite. Många väljer att använda en lite längre binda på natten för att skydda mot läckage när vi vänder och vrider oss i sömnen. 

 

Vissa bindor har så kallade vingar, kanter som du viker över underbyxorna. Vissa upplever att bindor med vingar sitter stadigare och vingarna hjälper också till att fånga upp blod som hamnar på kanterna. 

 

Trosskydd är tunnare än bindor. En del använder dem i början av mensen, en del använder dem som ett komplement till tampong om blödningen är kraftig. Trosskydd kan också användas om du har mycket flytningar eller som skydd mot urinläckage. 

 

Bindor eller trosskydd kan vara det bästa mensskyddet för dig som kanske är könsstympad eller för dig som inte vill ha något inuti kroppen. 

 

Läs mer om könsstympning här: https://www.umo.se/kroppen/snippan/omskarelse-av-snippan---konsstympning/

 

Tampong

Tampongen fångar upp blödningen innan den kommer utanför kroppen, du tar av plasten runt tampongen och för upp tampongen i slidan där den kan sitta och suga åt sig av blodet i timmar, utan att du märker av det!

 

Första gångerna en har mens kan det vara lite trixig att få tampongen att sitta bekvämt, men när en tampong sitter rätt ska den inte kännas alls. Om den skaver eller gör ont så kan du prova att föra in den lite längre. Tamponger har ett snöre som gör att du lättare kan få ut tampongen ur slidan, se till så att snöret hänger en bit utanför kroppen så att det är lätt att få tag på när det är dags att byta tampong. 

 

Precis som bindor så kommer tamponger i olika storlekar. Här är det inte längden som skiljer sig åt, utan tjockleken på tampongen. Desto rikligare blödning du har, desto tjockare tampong kan du behöva. Prova dig fram och se vad som passar just dig! 

 

Menskopp

Precis som med tamponger så är menskopp någonting som du för in i slidan. En menskopp är lite dyrare än bindor och tamponger men kan användas gång på gång i flera år! Koppen är oftast gjord av gummi eller silikon och samlar upp mensen i sin lilla kopp, som du sedan kan tömma i toaletten när den är full. En menskopp rymmer mer blod än bindor och tamponger, vilket gör att du inte behöver tömma den lika ofta! 

Även menskoppar finns i olika storlekar och olika mjukhet där vissa föredrar en lite hårdare kopp och andra lite mjukare. 

 

Hur sätter jag in en tampong/menskopp?

Första gången en använder en tampong eller menskopp kan det vara lite trixigt att få den att sitta bekvämt! Här kommer våra bästa tips för att göra processen så smidig som möjligt! 

 

Tips vid användning av tampong

  • Gör det ont när du sätter i tampongen? Prova att använda en lite mindre storlek eller att blöta toppen av tampongen med lite vatten eller vaselin, då glider den lättare in.
  • Är det svårt att få in tampongen? Ställ dig brett isär med benen och huka dig lite, nästan som om du skulle plocka upp något från golvet. Du kan också prova att lägga dig ner på golvet och dra upp knäna.
  • Ligger blygdläpparna för slidöppningen? Håll tampongen i ena handen och sära försiktigt på blygdläpparna med den andra
  • Gör det ont när du har satt in tampongen? Prova att föra den lite högre upp i slidan med hjälp av långfingret. Gör det fortfarande ont kan du prova med en annan storlek.
  • Gör det ont när du ska ta ut tampongen? En tampong som varit i slidan under en ganska kort tid eller när blödningen inte är så kraftig kan kännas lite torr och skava lite på vägen ut ur kroppen. Ställ dig bredbent och böj lite på knäna så kanske det går lättare! Använd dig av snöret och se till så att du alltid kan nå snöret utanför kroppen.
  • Kom ihåg! Det finns ingenting som säger att du måste använda tampong! Du ska aldrig använda någonting som gör ont eller som inte känns bekvämt för dig! Prova dig från och rådfråga om du känner dig osäker. 

Tips vid användning av menskopp

  • Hur sätter jag in menskoppen? Se till att ha rena händer och håll i menskoppen med ena handen. Vik ihop själva koppdelen av mensskyddet och för in i slidan. Det kan hjälpa om du står bredbent och böjer lite på knäna. När menskoppen är inne i slidan vecklar den ut sig så att koppen kan fyllas med blod. Tillskillnad från en tampong så ska menskoppen sitta precis innanför slidöppningen.
  • Hur ofta du behöver tömma din menskopp är olika från individ till individ, men det räcker oftast med ungefär fyra gånger per dag. Upplever du att du behöver tömma din menskopp för ofta så kan du testa med en annan storlek.
  • Gör det ont när du använder menskopp? Prova dig fram med olika storlekar och se till så att koppen sitter korrekt, strax innanför slidöppningen.
  • Svårt att få ut menskoppen? Sitt gärna på toaletten när du tar ut menskoppen, sätt dig lite bredbent och för in fingrarna så att du får tag på den lilla pinnen längst ner på koppen. Dra försiktig och töm blodet i toaletten! Om du upplever att det är svårt att få ut menskoppen så prova att föra fingret lite högre upp så att du trycker på sidan av koppen, då släpper den oftast lättare!
  • Tvätta menskoppen med tvål och vatten mellan varje användning, då håller den längre och du får en fräsch kopp i slidan! När mensen är slut för den här gången kokar du din menskopp i en kastrull i ett par minuter för att undvika bakterier.
  • Menskopp är ett jättebra alternativ till mer traditionella mensskydd, men det passar inte alla! Vissa upplever att det är obehagligt att använda menskopp, att det är svårt att få den på plats och svårt att inte blodet skvätter när en ska tömma den. Kom ihåg att du bestämmer vad du vill ha i din kropp och inte! Det finns inga krav på att du måste tycka om menskoppen, om du inte gillar den, strunta i den! 

Vad är PMS?

Många tror att PMS enbart påverkar oss på det viset att vi blir lättirriterade och känsliga. Det stämmer inte, PMS och hur det påverkar oss ser olika ut från person till person och kan även påverka oss olika mycket från månad till månad. PMS är en förkortning av ordet premenstruellt syndrom och är ett helt ofarligt syndrom som kan kännas pyttelite och jättejobbigt! Hur pass påverkad du blir av PMS har ingenting med ditt fysiska mående att göra, alltså: du kan känna av din PMS jättemycket utan att det är någonting fel på din kropp/din mens och du kan känna av din PMS väldigt lite och fortfarande ha en infektion i kroppen. Allra vanligast är att en känner av PMS ungefär en vecka innan mensen kommer och att det avtar lite när blödningen sätter i gång, men det är också vanligt att en känner av det även under blödningen eller vid ägglossning. 

 

PMS är helt enkelt ganska oberäknelig och har många olika skepnader men många upplever att de får mer ångest och känner sig oroliga, att humöret svänger mer än vanligt, att en känner sig väldigt trött och ledsen, att brösten ömmar och magen känns uppsvälld, att en är hungrig och extra sugen på fet och söt mat och att en har huvudvärk och svårare att sova. 

 

PMS och PMDS, som är en starkare version av PMS som kan ge ångest och depressioner, är otroligt jobbigt för många människor. Både för dig som upplever det själv och för dig som står bredvid. Varken PMS eller PMDS är farligt, men det kan skapa ångest och depressioner som kan kännas väldigt farligt och jobbigt. Om du upplever stor ångest eller andra besvär vid PMS så rekommenderas vi dig att kontakta en ungdomsmottagning eller vårdcentral. 

För att lindra PMS kan det vara bra att röra mycket på sig, fysisk aktivitet underlättar både PMS och mensvärk!

 

Dock kan vi känna att vi helst vill krya in under täcket, ladda upp med glass och godis och se en bra film när PMSen och mensen kryper sig på, tillåt dig själv att göra det också! Du känner dig kropp och vet vad du behöver bättre än någon annan. Och om känslorna är lite huller om buller under PMS-tiden och du pendlar mellan gråt, skrik, skatt och ångest, så hör vi dig syster! 

 

Släpp känslorna fria och kom ihåg att det faktiskt är fint att känna! 

 

Om ångesten blir för stor, hör av dig till oss

Myter om mens 

  • Mens är pinsamt 

Vi förstår att det kan kännas pinsamt att exempelvis blöda igenom. Men kom ihåg att mens är naturligt! Halva jordens befolkning har mens och utan den skulle vi faktiskt inte finnas! 

 

Det finns en konstig slags norm kring mens som säger att vi inte riktigt får prata om det. Att vi ska smyga med våra mensskydd och städa undan vartenda tecken på att vi blöder. Men normer är oftast bara strunt! Mens är faktiskt något väldigt coolt om du tänker på det! Den rengör och skyddar din snippa från bakterier, den kan ge dig indikationer på hur din kropp mår, den är nödvändig i processen att skapa liv och det är det enda blodet som inte kommer från våld! 

 

Det är dags att sluta skämmas för att du har mens nu! Din bästa kompis, din syster, din mamma, din lärare, din granne, din tränare, snyggingen i klassen över dig och tjejen i kassan på Ica, har alla mens! Låt oss, tillsammans, normalisera mensen mera! 

 

  • Jag kan inte träna när jag har mens

Klart du kan! Om du lider av mensvärk kan den dessutom lindras av att du rör på dig! Det finns absolut ingenting som säger att du inte kan träna under mensen, så träna på om du känner för det! Om du är rädd för att blöda igenom så bunkra upp med lite extra skydd och ha i väskan. 

 

  • Jag kan inte bli gravid när jag har mens 

Jo, du kan visst bli gravid trots att du har mens. Du kan bli gravid under hela din cykel. Det stämmer att det är svårare att bli gravid under mensen, men det är inget pålitligt skydd och om du vill undvika att bli gravid så är det ingen bra idé att ha oskyddat penetrerande sex även under mens. 

 

  • Jag kan inte bada när jag har mens

Om du använder tampong eller menskopp så går det alldeles utmärkt att bada när du har mens! Det spelar ingen roll om du badar på badhuset, i en sjö eller i havet, det går lika bra oavsett! Det finns ingen möjlighet att tampongen åker ut eller löser upp sig av vattnet, den kommer sitta på plats ändå. 

 

Se till att byta tampong eller tömma menskoppen och skölja den lite extra med tvål och vatten efter badet för att undvika att det kommer in bakterier. 

 

Att använda binda när du badar är dock ingen bra idé, den kommer lösas upp en del av vattnet och klistret på baksidan kan släppa lite. 

 

  • Mens är äckligt 

Låt att säga det här en gång för alla: Mens är INTE äckligt. 

 

Mens har aldrig varit äckligt och mens kommer aldrig bli äckligt! Tvärtom så renar mensen ditt underliv och hjälper dig att hålla bakterier och smuts utanför kroppen. 

Hr någon sagt till dig att mens är äckligt? Då har den personen fel. Varken mens eller personen som har mens är äcklig på något sätt. Mens är bara lite blod och mensen behövs. Punkt slut. 

 

  • Jag måste byta mensskydd varje gång jag är på toa.

 

Det här är en vanlig missuppfattning om mensskydd. Sanningen är att du själv bestämmer när du vill byta mensskydd, det finns inga måsten. Vissa tycker att det känns fräschast att byta mensskydd vid varje toabesök, andra gör det mer sällan, det finns verkligen inga rätt och fel här! 

 

Det enda du behöver tänka på är att inte ha samma mensskydd i över 12 timmar, annars är det bara att tuta och köra efter egen pipa! 

 

  • ”Har du mens eller!?” är ett roligt skämt! 

 

Svar: nej! Det är ett uttjatat och väldigt tröttsamt skämt som många, kanske främst killar, slänger sig med när de tycker att en tjej har attityd. 

 

Din mens är din mens, om du vill dela med dig till andra om din mens så gör du det, om du inte vill det, så har andra inte ett skit med det att göra!

 

  • Mensvärk gör inte så ont! 

Den här myten är till viss del sann, för ibland är mensvärken inte så farlig och gör bara lite, eller inte alls, ont. Men för vissa är mensvärk otroligt smärtsamt. Värken känns oftast mest i nedre delen av magen, men kan också kännas i rygg, nacke och huvud. Den kan kännas huggande, molande, eller komma i vågor och påverka hela ens vardag. Vissa spyr av sin mensvärk, andra svimmar. 

 

Med andra ord: Mensvärk är ingenting att skämta om eller skoja bort. Ta den på allvar. Lyssna på din kropp och vad den behöver. 

 

  • Mellanblödningar är farliga 

En mellanblödning är en blödning från underlivet som kommer när du inte ska ha mens. En del tror att alla mellanblödningar är farliga, att de innebär att kroppen bär på en infektion eller liknande, men det behöver inte vara så. 

 

Du kan få mellanblödningar av vissa preventivmedel men om du inte vet vad din mellanblödning beror på, om du blöder mycket eller om du blöder mellan varje mens, så kan det vara bra att söka vård.